Molnet del 2 fram tom sid 121
Skriv ett inlägg där du kommenterar något som du reagerade över, något som väckte en tanke eller en känsla hos dig. Motivera och förklara ditt resonemang, använd gärna citat ur boken för att göra ditt inlägg tydligt och konkret. Ditt inlägg ska vara ca en A4 sida långt.
Något som jag reagerade över och väckte känslor när jag läste var när Janna låg på sjukhuset och hon var ganska sjuk. Hon höll Ayse i handen som var kokhet och hon somnade. Hon drömde om herr Benzig som sköt ihjäl en collie på en skolgård, hon drömde om Uli som hon lekte kurragömma med. Under hennes drömmar så hände de flera olika grejer och den jag tyckte var värst som jag reagerade över var när hon drömde om Uli och hans lärarinna.
SvaraRadera” Hoppa in Uli, molnet kommer! Skrek Janna.”
” jag kan inte stanna bilen! Sa lärarinnan”
” Uli hängde sig utanpå den och släpades med”
Jag tyckte att denna delen var hemsk och de väckte en ledsam känsla hos mig. Efter de som Uli och Janna varit med om så är det inte konstigt att hon drömmer så hemska drömmar. Uli har dött och det kan vara därför som hon drömmer exempelvis denna drömmen.
En till dröm som jag tyckte var berörande var när hon drömde att Furiren sa åt henne att hon skulle flyga.
” Flyg Janna! Ropade furiren åt henne”
” jag kan väl inte flyga! ropade Janna tillbaka”
” Du kan Janna, bred ut armarna och slappna av”
Några meningar ner så säger furiren till henne att de är såhär de känns om man är död. I hennes drömmar träffade hon på sin farmor och farfar men inte hennes föräldrar.
Hennes drömmar var för mig väldigt sorgliga eftersom hon är så sjuk och drömmer drömmar om att hon dör.
Jag tycker väldigt synd om Janna som är så sjuk som hon är. De drömmarna hon drömmer är väldigt hemska och jag förstår att hon kände sig mer ”vaken” på nätterna än på dagarna.
Mina tankar
SvaraRadera”-Jag vill få dem att komma ihåg.” (molnet, s. 97)
Efter olyckan vägrar Janna gömma det som hänt. De andra täcker över sina kala huvuden med mössor, sjaletter och peruker. De vill inte komma ihåg. De vill inte att de andra som inte drabbats ska behöva bli påminda. De tycker att de har det tillräckligt jobbigt redan.
Janna vägrar blunda för verkligheten. Hon inser vikten av att faktiskt bli påmind. Utan att bli påmind kommer det vara en tidsfråga innan samma sak händer igen. Landet har bara någon vecka tidigare upplevt en historisk händelse. Utan någon som påminner dem kommer alla om bara något år glömt bort riskerna.
Jag håller helt med Janna. Idag är det ingen som pratar om Tjernobyl. Vi har redan glömt bort det. Det hemska är att det inte ens var så länge sedan. Vi fortsätter att använda kärnkraft på samma oansvariga sätt.
Vad krävs för att vi ska stanna upp och tänka efter? Var inte den enorma läckan nog? Nej, tydligen inte. Istället för att faktiskt ta nytta av olyckan och använda den som ett sorgligt exempel på vad som kan hända så gömmer vi det. Vi glömmer och gömmer riskerna, skadorna och den enorma katastrofen som Tjernobyl faktiskt var.
Dagens människor behöver bli påminda. Vi behöver veta vad som faktiskt kan hända. Det kan vi inte göra om alla bara putsar bort den bittra sanningen från historien.